"You don't have Walmart in Sweden!? What do you HAVE?"


Ally i drama! I love her!

Mason och Charles i drama class. Ja, Mason är en football spelare, hur visste du det? Haha.

Thomas på ihoprullad wrestling matta under drama! Haha.

Nu går Woodlawn High School äntligen på ett litet fall break till på tisdag!

Mina värdföräldrar firar 25 år imorgon och vi håller en jätte stor fest för dom som har planerats sen början av det här året.
Vi köpte våra klänningar och skor några veckor tillbaka, och fick klänningarna uppsydda som vi ville, så de finns färdiga i garderoben redan. Imorgon kommer vi gå till en hårsalong och få vårt hår och smink fixakt före festen. Det ska bli jätte kul och jag är ap taggad!!!

Walmart ♥






"Matilda Marie!!!"

Jag fick min första lilla utskällning igår av min värdmamma. Det kommer låta lite konstigt, men jag har blivit helt besatt av doften av vårt diskmedel och jag luktade på det flera gånger om dagen. Alla var övertygade om att det inte var bra för mig och de hade försökt få mig att sluta i flera dagar.

Min värdbror hade gömt den på alla möjliga ställen (högt, högt upp så att jag inte kunde nå den), men inte ens det fungerade. Så igår sa min värdmamma tillslut till på skarpen (fast hon kunde ändå inte låta bli att le lite när hon gjorde det.)

Värdmamma: "MATILDA MARIE!"
Värdbror: "Oooooh, someone is in trouble."
Jag: *slår till värdbror* Ma'm?
Värdmamma: "Come here! You have to stop smelling that stuff. It's not good for you. Okay?"
Jag: "Yes, ma'm."
Värdbror: "What?! We've been telling you to stop for days! Why did you listen to her?"
Värdmamma: "Because she is my daughter!!!"

Hahaha. Till och med deras utskällningar får mig att le.

When in Rome...

Allting börjar bli en rutin nu. Men inte på ett dåligt sätt.
Trust me, det händer fortfarande helt galna saker hela tiden. Som igår kväll när Ashlyns kompis helt plötsligt bestämde sig för att rymma hemifrån och vi fick åka omkring och leta efter henne.
Det roliga är att det inte ens kändes konstigt att smyga över en gräsmatta, barfota, sent på kvällen och knacka på hennes fönster för att se om hon var där utan att väcka hennes farmor.

Eller som idag när min värdbror och värdsyster bestämde sig för att ta in en hemlös hund som har besökt oss två gånger och ge den mat. Jag reagerade knappt på synen av en främmande hund i vardagsrummet när jag gick till köket.


Ashlyn leker med vår hund, Cassie.

Men jag menar bara att jag smälter in. Folk vet inte ens att jag är en utbytesstudent innan jag säger det. När jag kallar min värdsyster för "my sister" eller en av mina värdbrorsor för "my brother" blir folk förvirrade innan jag kommer ihåg att jag måste förklara att de bara har varit mina syskon i två månader.
Trots att det känns som två hundra år.

I feel so good inside

Gjort klart mina läxor. Finally. Ugh, det är alltid Ms Rozier som ger oss stört mycket hemarbeten, min engelskalärare. But we love her anyway.


Jag, ute på cykeltur med Jawa i helgen.

Jag har fått väldigt många konstiga frågor om Sverige hittils, bland annat om vi joddlar. Men Justin slog alla rekord idag när han frågade om vi rakar armhålorna. Haha. Han var helt seriös också.

Truck broke down

Min värdbrors vita truck lade av i fredags kväll när vi körde hem från en football match i parken. Det största problemet var att min syster hade sin födelsedags fest samma kväll och den skulle börja en halvtimme senare när vi var tvungna att stanna.




Om jag skippar några timmar framåt föreställ er mig och min värdbrorsa knuffa en vit truck uppför en backe. Samtidigt som min värdmamma försöker ringa och smsa oss för att fråga vart vi är med en hög 12 åringar springandes runt sig...
Intensiv kväll, haha.

GO PANTHERS

We did it. Eller ja.... Vi kom i mål iallfall.
Cross Country meet kl 10 i morse. Jag gick upp vid 8 och drog på mig min Woodlawn Cross Country jersey och svarta shorts och drog iväg.

Det var jätte mycket folk och det tog ett tag innan jag, min värdmamma och bror hittade vår Coach och resten av laget. Vi satt under ett tält precis som hon lovat, vilket var tur för det var väldigt soligt.

Det gick ganska dåligt att springa. Jag sprang 3 miles = 4.8 km på typ trettio minuter. Tidigare förra veckan sprang jag 4 miles två minuter snabbare. What the...!?
Oh well. We had fun!


Kan ni se mig? Jag springer längst fram i bilden med min gråa Woodlawn High School tröja.

När jag sprang förbi en tant nån gång under loppet hörde jag henne ropa: "Come on Woodlawn!" och det fick mig att le. Jag är verkligen en Woodlawn High School elev nu.

I had no choice but to hear you

Sofia om "So, I'm guessing you don't like parking spots, Coach...":
Hej! Jag ska åka som utbytesstudent nästa år och tänkte fråga ifall du gjorde delstatsval och vilken amerikansk organisation du har? :) ha det bra! :)
Svar: Hej! Vad kul att du också ska åka som utbytesstudent, du kommer få det jätte bra. Nej, jag gjorde inte ett delstatsval. Jag har ICES som amerikansk organisation och hittils har jag varit jätte nöjd med dem. Min area representant ringer och kollar hur jag mår och hur allting går någon gång i månaden. Han är en sjukt skön snubbe!



Tack till all familj och vänner, och alla andra fina personer, som också droppar in kommentarer då och då! Uppskattar det verkligen. Saknar er!

Always laugh when you can. It is cheaper than medicine.



Jag saknar er i Sverige. Jag älskar er i Sverige. Men jag vill inte komma hem. Jag känner mig trygg här. Just nu hör jag hemma här.

Dags för football, och sen Cross Country meet i morgon bitti! Let's go!

Friday night football

Jag fick uppleva min första pep rally i skolan idag! För er som inte vet, det är ett tillfälle då alla samlas i idrottshallen under skoldagen och "peppar" för kvällens match.
Football laget sprang in under öronbedövande vrål och applåder, cheerleading laget gjorde sin grej, bandet spelade.... Det var som taget ur en film, haha.




Äntligen är det en hemmamatch i football igen! Det var två veckor sedan sist. Jag har verkligen saknat de fredagskvällarna - the football field i halvmörkret, doften av friterad mat och ljudet av hundratals röster och bandet som spelar, med känslan av laddad spänning i luften. Wohoo!
I'm sooo ready!!

"So, I'm guessing you don't like parking spots, Coach..."

Här är det fulla rullar hela tiden! Det är så konstigt att tänka på att jag faktiskt bara har varit här i en och en halv månad. Men det känns att man lever hela tiden. Jag slösar inte en sekund här.

Så fort jag är färdig med någonting finns det alltid något annat att göra, någon att ringa eller smsa, practice, en football game, en kompis att träffa, något skolarbete, en film eller bok som någon har rekomenderat, tvätt eller bara tid till att umgås med familjen. Jag är aldrig uttråkad.
Men det är helt underbart, och jag stormtrivs verkligen!


Me and my sister.

Vi har vårat första Cross Country meet på lördag. Det är en tävling alltså på 3 miles. Me and my girls are gonna rock this shit!
Nej, egentligen inte, men fan vad kul vi kommer ha! Coach Kahn lovade att ta med ett tält på morgonen som vi kan sitta i när vi inte springer, eftersom antingen kommer solen ligga på eller regnet slå i backen.
Önska mig lycka till!!

All human eyes have longing in them

Jag måste erkänna att jag satt i 7th hour och bad att det skulle börja regna (då slipper vi oftast träna) men, som Justin sa, "If I'm practicing, then so are you!" Han är en av football spelarna.
Sprang 3,5 miles = 5,5 km idag. Tok varmt.

Ringde Paw-Paw (morfar) efter practice och talade om att jag var färdig, om han kunde hämta upp mig. Jag började säga: "Well, I can walk, if it doesn't work out..."
"No no NO!"

De är så gulliga, haha.





Well, hello

Tänkte skriva ett fint litet inlägg om att vi stannade uppe till två igår och fnittrade hela natten, och om hur det regnade på träningen idag så vi inte såg någonting - men jag är alldeles för sugen på Crackers och är i ett stort behov av en dusch eftersom jag stinker. Så det där var allting ni fick. 

PS. Vissa verkar finna det roande att väcka folk med leksakspistoler i det här hushållet, men vi får se vad min värdbror säger när vi tar hämnd.... någon dag....
Hej då.

Last Saturday night

I lördags sov jag till tre på eftermiddagen och sen åkte jag hem till min fina kompis, Jawa, och töntade omkring lite. Min värdbror har en tendens att alltid laga nya maträtter till mig för att jag ska få smaka allting så jag är konstant proppmätt vart jag än går, men trots det åt Jawa och jag både chips och kakor.
Såhär mycket energi fick vi....










Vi åkte in till city senare på kvällen och drack lemonade, åt på McDonalds (jag åt deras hamburgare för första gången på lääääänge) och gick omkring bland alla butiker och resturanger. De spelade musik från någon av barerna längre ner på gatan och ett par ställde sig helt spontant och dansade mitt på gatan. Så gulligt.

Sen hämtade min värdmamma upp mig runt midnatt och vi drog iväg till Wallmart. Jag skulle pröva lite kläder som jag kanske ville köpa, men de hade stängt provhytterna så jag bestämde mig för att stå mitt i affären och dra tröjorna över och under varandra.
Mycket skratt, vilket inte direkt förenklade mitt jobb att få av mig de tajta plaggen!

Det händer alltid något galet när jag åker till Wallmart. Haha. Love that store.

The moments that take your breath away

Jag älskar hur enkelt allting är med min värdfamilj här - att jag bara föll in i deras liv som om jag alltid har hört hemma här.
Jag älskar den spontana personen jag har blivit av att vara här i bara en månad. Vi kan out of the blue bestämma oss för att baka mitt i natten, och det är ingenting konstigt, eller åka till Wallmart eller Target vid midnatt en skolkväll.

Med nedrullade fönster (till mina protester eftersom mitt hår flyger all over the place) och country musik (om inte min andra värdbror som avskyr country är med) glider vi runt i Baton Rouge på jakt efter oviktiga saker som pool filter och leksakspistoler.
Jag köper nästan alltid en liten chocolate bar på vägen ut (vem som helst i min familj skulle kunna tala om för er vilken slags choklad jag väljer varje gång - Reese's) och jag insisterar alltid på att bära kassarna, trots killarnas protester. De måste ju vara gentlemen, ni vet... Haha.

Just nu känns allting bara så rätt och det finns vissa stunder då jag bara hajar till och tänker "wow, jag är verkligen här. Det här händer verkligen just nu. Jag går igenom korridorerna på Woodlawn High School och pratar amerikanska med mina kompisar som vilken amerikansk tonåring som helst..."

Jag önskar att jag kunde ha en filmkamera igenom mina ögon 24/7 varje dag så ni kunde få se allting som jag upplever. Livet är fantastiskt!







dagar i Louisiana



Välkommen in! Jag som driver den här bloggen heter Matilda och är 16 år. Hösten 2011 åker jag till Baton Rouge, Louisiana för att gå på ett amerikanskt high school.
Den här bloggen kommer vara min dagbok under hela året och följa mitt liv som utbytesstudent i USA.

bloglovin

src="http://www.bloggdesign.nu/designer/1904/rss_112746880.jpg" border="0" alt="RSS 2.0" />